En töltande terränglöpare
Först och främst vill jag bara säga att jag är så nöjd med min tredjeplats i Salomon Trailtour 11km damer, som gick vid Kåsjön, Partille utanför Göteborg i förmiddags. Salomon Trailtour är ett terränglopp som går över stock och sten på stigar utanför stigar över berg och dalar. Det är min klubb Sävedalens aik som anordnat tävlingen så stort tack till dem!

Igår så red jag Brimi alias Brumme i ett litet dressyrpass. Först är det en liten skogsbit upp till paddocken så den skrittade vi fram på och även en stund i paddocken. Jag ville att han skulle vara känslig för skänkeln så gick han inte fram för en lätt skänkel gick jag upp i fas tills han svarade och gav eftergift. Då tog det inte lång tid innan han svarade redan på första hjälpen.
Vi jobbade med halt och igångsättningar på volt och rakt spår. Han fick ställa upp både böjd och rak i kroppen åt höger och vänster. Han var mycket mjukare i skritten än i tisdags och följde mina hjälper känsligt och uppmärksamt. Han kändes lätt i handen. Sedan gjorde vi övergångar skritt och trav och sedan trav och halt. Han samlade ihop sig bra på mina hjälper och hade inga problem med varesig nedtagning eller att gå upp i gångart. För att behålla smidigheten i övergången från skritt till trav som han ibland har problem med, gjorde vi den ur en skänkelvikning i skritt. Då kom bakbenen automatiskt med i övergången och han gick mjukt över i trav.
Jag red lätt först fast jag red barbacka. Jag tycker jag får bättre kontakt och känsla utan sadel. Sedan skulle jag ju inte galoppera heller för där behöver jag träna upp min balans mer om jag ska kuna rida barbacka på ridbanan där svängarna blir skarpare än ute.
Vidare tränade vi skänkelvikning i trav från medellinjen och ut till spåret sedan övergång till skritt och trav skänkelvikning på nästa medellinje. Vi har lite svårt för skänkelvikningar i trav då han inte gärna vill korsa benen och flytta sidvärts utan bara smita framåt. Men när jag hade honom ställd i rörelseriktningen i skänkelvikningen kom jag åt honom bättre.
Vi tog en paus och arbetade sedan med hans så kallade tölt. Han är väldigt passtaktig i sin tölt men det bryr jag mig inte så mycket om eftersom vi bara håller den några steg och sedan går ned i skritt. Så jag förberedde genom att öka energin och tempot och sedan göra flera halvhalter med bibehållen energi. För att komma upp i tölt ökar vi tempot lite och kommer fram i passskrölt. Jag får spänna min mage och sätta tillbaka hela tiden i tölten när jag känner att han är påväg till trav. Men han känndes mycket bättre i tölten än förut var lätt i handen och jag behövde inte sätta tillbaka så mycket. Förut har han nästan hängt i handen men nu var vikten mer bak och han kunde till och med göra svängar i tölten utan att tappa balansen. Det som saknas är ju energin jag borde inte sitta och driva hela tiden för då lär han ju inte sig att hålla energin själv. Som det är nu får jag driva i varje steg. Men jag var nöjd ändå, bara min insatts som kunde vara bättre!
Jag hade gott tålamod när vi skulle ta en annan väg hem och skritta av. Jag behöll lugnet och bara petade honom i sidan lätt med foten och väntade tills han gick fram. Hurra för mig som inte tappade humöret. Vi stod där länge han backade och gick åt sidan och så fort han gick fram slappnade jag av. Vi höll på ett tag innan han bestämde sig för att gå:)
Detta var bra:Bra tålamod, lätt i handen, bra övergångar. Kort och effektivt pass som avslutades på topp.Tänkte på sittbenet hela tiden, Caroline Larsson!:p
Detta ska vi träna mer på:Få fler växlar i traven, öva tempoväxlingar med bibehållen energi och eftergift. Upp och fram med näsan på Brimi(har en tendens att bli för låg i formen och korta halsen)driva och lätta på handen. Jag ska driva som i sparkcykelmetoden(som kyra pratat om). Få upp blicken och ihop och upp med handen och ihop med armbågarna. Samt spara lite på pratet.

//Stina