Idag red jag Stjärnan igen. Jag hade lite bråttom idag för att jag skulle på läkarbesök så tiden var lite knapp men jag tyckte inte att det var något som störde min ridning. Men kanske gjorde det det ändå, omedvetet?

 

Vi började med att rida på de tre stora volterna fast ihopsatta. Ett och ett halvt varv på A volten sedan halt innan vi ställde om och gick över till x-volten-ett och ett halvt varv-halt och sedan c-volten. Så höll vi på fram och tillbaka och kryssade mellan hindrena som nästa grupp skulle hoppa. Sedan gjorde vi samma övning fast i trav med övergång till skritt i mellan. Eftersom Sjärnan inte har gått fullt på länge på grund av att han är under igångsättning så var han väldigt pigg och på tå. Han hade svårt att slappna av och gick emot i avsaktningarna. Jag var blev också spänd, försökte andas och slappna av men lyckades inte helt och drogs med i Stjärnans sinnesställning. Först hade jag lite för lite kontakt så det blev bättre när jag tog stadigare takt och vågade använda skänkeln.

 

Han gick mycket emot mina ytterhjälper så jag fick tipset att ställa honom utåt lite på volten för att få igenom min hjälp bättre. Först tyckte han det var jätte jobbigt men sedan slappnade han av och accepterade. Fast bara att vara ställd åt höger i vänster varv, det var betydligt svårare att få honom med mig i ställning åt vänster på högervolt. Där saktade han av när det blev för jobbigt och följde inte mitt ledande tygeltag utåt. Så det kom inte igenom. Han blev bättre och bättre men kom aldrig helt igenom kroppen trotts lång uppvärmning. Men vi behövde det idag och det var det som krävdes och blev dagens övning. Vi gjorde lite längningar ur volter på diagonalen med en volt i slutet av diagonalen. Volterna skulle vara 10-meters men jag gjorde dem mycket större för att jag kände att han inte var i balans för att klara av mindre volter just idag. Jag ökade inte heller nämnvärt eftersom han var så spänd och jag ville inte att han skulle tappa takten. För takten och lösgjordheten går ju först.

Träna mera:Men allt som oftast var det spänt och med andan i halsen. Så slappna av. Sittbenet måste jag verkligen bli bättre på också, men det känndes som om hjärnan höll på att koka över av allt som jag skulle tänka på. Men andas jag och slappnar av kan ju hjärnan behandla mer information än om den inte får ordentligt med syre. Det blir hjärnstress, och det vill jag inte!