Idag gick det så bra att rida:) Vilken härlig känsla det ger när det har gått så bra och det känns mer som en lek än som en lektion!

 

Jag fick rida Lillebror som jag inte har ridit så mycket, kanske max tre gånger. Men jag gjorde inga antaganden utan var helt neutral och försökte ta in hans signaler och komma underfund med hur jag skulle rida honom på bästa sätt. Liksom i måndags jobbade vi på en fyrkant fast utan markering av koner. Halterna gick bra men han var lite seg så jag fick ett spö som hjälp en bit in i lektionen. Tyckte att jag var bättre med faserna idag och inte började med en kraftig hjälp innan han fått chans att svara. Så det var positivt och det gjorde honom mer känslig för min skänkel. Jag tänkte också på att hålla lätt kontakt med hans mun och tyckte jag skötte det bra också:)

 

Fram och bakdelsvändningar var inga problem. Jag märkte att Lillebrors "paradnummer" var bakdelsvändningarna. Men jag fick passa honom i slutet av vändningen och möta upp med innerskänkel så han inte fortsatte innåt. Jag fick tänka mer på att avsluta vändningen än att göra den för det kunde han så bra. Men att få honom att gå rakt emellan var lite svårare.

 

Travade gjorde vi först på stora mittvolten. Sedan fick vi gå ut på spåret, på långsidorna och på a och c volterna. Vi skulle öka steglängden i traven på långsidorna och minska på volterna. Först hade jag en tendens att vika mig i sidan på volten och dra upp innerskänkel så jag fick tänka på att öka avståndet mellan höften och axeln, se vägen och länga min inre skänkel. Efter ett tag gick det jättebra att växla mellan ökad och minskad steglängd. Lillebror var avslappnad matade på i ökningen och svarade tillbaka i minskningen utan att tappa rytm eller gå emot. Han frustade och var nöjd kille.

 

Vi övade också på att göra volt tillbaka med tagen bakdel. Det är en bra övning som förberedelse för sluta. Det gick också ganska bra även om han var rätt rak i kroppen genom övningen. Men man kan ju inte kräva allt på en gång. Det skulle ju vara som att någon skulle tvinga mig att gå ned i spagat utan att jag tränat så mycket på det innan. Så nästa gång du kräver att en häst utför en rörelse tänk på att hästen kanske inte är tillräkligt stark eller mjuk i kroppen för att göra den fullt ut. Man måste ju inte göra en rörelse helt perfekt så som den ska se ut på tävling för att det ska vara nytta med träningen. Man böjer en bit isänder och inte hela vägen ner på en gång. Speciellt är detta viktigt när hästen inte är fullt uppvärmd än. Då måste man kräva mindre av hästen för att låta hästen få en chans att mjuka upp sig innan det mer krävannde arbetet börjar. Kräver man stora rörelser direkt när hästen är kall kan den ju faktiskt skada sig precis som vi skulle göra om vi kalla i kroppen hoppade ner i splitt på en gång...Oj vad jag svävade ut där. Men det är bara en liten tanke som är viktig och känns så självklar, men som jag tror många slarvar med i brist på tid och tålamod.

Sedan övade vi på skänkelvikningar i "trappsteg" med början i ett hörn i slutet av en kortsida. Vända in hela hästen rak på diagonalen. Halvhalt på yttertygel, flytta undan med innerskänkel, driva framåt med ytterskänkeln som också bromsar upp framdelen och avslutar rörelsen, på kvartslinjen rakställa driva framåt med bägge skänklar och flytta sidvärtes igen till medellinjen och sedan fram igen och ut i samm varv. Detta fick vi göra både i skritt och trav. Det gick bättre och flöt på mer för varje gång. Jag vek mig inte lika mycket i sidan och jag drev mer framåt och bromsade inte upp rörelsen så att det blev ett bra flyt. Jag hittade den där "känslan" helt enkelt. 

 

Efter en stund var Carro tvungen att gå för att ha nästa lektion men jag och Josse( som red sin Rosa) fick fortsätta att öva lite en stund till. Lillebror var som en liten pärla att rida. Vi gjorde skänkelvikningstrappa i skritt och trav åt bägge håll och det gick som en dans. Jag var noga med att berömma honom och klapp honom. Sedan kändes det som om jag kunde göra vad som helst. Vi provade lite skänkelvikningar längs långsidorna både vänd mot staketet och vänd mot mitten. Duktig, duktig polle!

 

I skritt provade vi lite sluta. Först var han lite för rak i kroppen så att det blev skänkelvikning istället. Men när jag gjorde ledande tygeltag med innertygel (tack för tipset Josse) såg till att böja först och hålla koll på innerbogen med innerskänkel så blev det lättare att sedan bara flytta in bakdelen också. Det var jobbigt tyckte både Lillebror och jag men några steg fick vi till väldigt bra. Då kände jag att han verkligen bärde sig själv och bromsade upp sig själv utan att jag behövde göra det åt honom, han liksom lättade i hela framdelen:)

 

Det var bra:Flytet i skänkelvikningarna, faserna bättre, mer framåt tänk.

Att jobba på:Rak häst mellan vändningarna möta upp med skänkeln. Räta upp min inre sida på volten. Göra faserna ännu mer känsliga. Sitta på rätt sittben!