Tog med Brimi ner till gräspaddocken idag och lekte lite liberty. Han fick gå slalom mellan koner, först online och sedan släppte jag honom. Han var verkligen sammarbetsvillig och det fanns inte några som helst tendenser till att gå iväg från mig. Jag gav honom inte någon anledning till att inte vilja vara med mig utan var tålmodig, rättvis och tydlig i mina signler. Min belöning blev en häst som var ödmjuk och ville vara med mig. Det är en så härlig känsla när man har hästens fulla uppmärksamhet och allt bara stämmer med bara våra kroppar som kommunikationsmedel. Cirklinggame, slalom, leda från zon 5(bakifrån) i skritt och trav samt lite bus med galopp pysslade vi med i liberty.

 

Jag var positiv och gjorde han något som jag inte direkt tänkt så sa jag bara "Vad kul så kan vi göra!" Istället för att korrigera. Det är lätt hänt att man fastnar och bara korrigerar och korrigerar, det blir så negativt istället för att uppskatta att man har en kommunikation där båda parter är med och bestämmer och har synpunkter. Uppskatta det som blir och säg ja istället för att alltid säga nej. Prova det och du kommer blir så mycket mer positiv och din häst kommer att spegla din sinnesställning och tycka det är kul när ni kommunicerar på riktigt, och du inte fungerar som en slags diktator. Det blir en lek och inte träning, men man uppnår samma resultat fast med humor och lätthet!Alltför ofta glömer man att det ska vara kul att rida och umgås med hästen, det blir för mycket krav. Så var inte så hård, kompromissa och ni kommer att så mycket roligare tillsammans!

När jag borstat bort all lera om Brimi rullat in sig i gav vi oss iväg på en skojjig skogstur med lite nya stigar. Ibland fick han gå sideways för att i nästa stund kasta oss iväg i galopp, och vi bildade roliga mönster med lekarna och övergångar. Han var med mig hela tiden och jag behövde aldrig använda några höga faser. I skogen där vi inte gått förut blev han lite orolig och tittade på allt och tyckte det var läskigt. På ett ställe låg massa fjädrar på stigen. Jag pressade honom inte utan lät honom undersöka det i sin egen takt. Så kom vi förbi utan bekymmer. Han var misstänkam ända tills vi kom ut ur skogen. Då blev han så lycklig för han kände igen sig. Han slappnade av igen.

Påväg hem lät jag honom rejsa en bit i galopp innan jag satt av och promenerade med honom sista biten.